Det är lustigt det här att när man har ingenting att göra är man som mest upptagen. Den här veckan har jag varit uppslukad i något slags trött håglöst tillstånd. Ingenting går riktigt som det ska, även fast jag har massa saker som jag borde göra så får jag ingenting gjort. Ingenting som i verkligen ingenting jag hittar inte på något roligt heller. På fotbollsträningarna känner jag mig slö och relativt dålig. I skolan så gör jag det som jag måste göra så att det inte blir pinsamt (lektionsplaneringar och sånt) men låter bli att göra längre arbeten.

Just nu känner jag mig rätt less på vardagen och skulle nästan behöva en nystart eller ett mål och stanna upp så här mitt i mörkret. Jag vet inte vad det är men kanske är det baksmällan efter Gia som kommer nu.
Jag vill inte vara ensam men vill ändå vara fri. Men jag skulle verkligen vilj ha någon att älska som också älskar mig tillbaka. Mer kärlek till mig!