Ändå patetiskt att när jag har problem och mycket att göra så tar jag itu med detta genom att skapa en blogg och gnälla över dessa. Man kanske skulle lösa det på ett annat sätt?

Ja kanske är det dags för även mig att starta en blogg. Här vill jag presntera tankar, idéer djupa och inte så djupa. Jag ska även på ett ibland intresseväckande och ibland inte det minsta intresseväckande sett beskriva min dag.

Just nu så känns saker ganska jobbigt. Jag har en massa skolarbeten som jag inte blir klar med och det tillkommer nya. Att ge mig ett arbete verkar vara ungefär lika meningsfullt som att polisanmäla ett brott. Det staplas på hög.

Hur ska jag komma till bukt med problemet. Ett alternativ som jag resonerat kring är att skära ner på det sociala umgänget. En människa som jag är en social person som gärna tackar ja till ett umgås med människor. Det får bli ändring på det nu.

Från och med nu framöver kommer den mesta av kommunikationen med min sociala krets ske via den här bloggen. En envägskommunikation.